11 december 2010

Sensuella saffransrisotton

Tarmolito tog schalottenlöken i sin hand och betraktade den försiktigt. Det var första gången för honom. Aldrig hade han haft den här typen av kontakt med den avlånga, milda lökväxten tidigare. Visst hade han smakat den - oh ja många gånger - så den var inte helt främmande. Men det är skillnad att ta något i sin mun och i sin hand. Han gjorde ett fint snitt längs med fibrerna och avlägsnade försiktigt det spröda skalet. Färgen förvånade honom, lite blank och blek nästan ljust lila. Tarmolito hackade löken så fint att den sedan kom att smälta i det heta smöret.
"Saffran, detta afrodisakum, denna gyllene sensuella krydda, låt det väcka våra frusna känslor till liv!" sa jag och höjde glaset mot min älskling i en skål.
"Låt oss göra en risotto, krämig och tjock med lite fänkål och smak av guld." stämde Tarmolito in.
Jag bad min kompanjon agera första hackare och han gjorde det med sådan glans, sådan självklarhet, att jag för ett ögonblick trodde han fötts med en kniv i sin näve. Detta trots att det var första gången han hanterade både schalottenlöken och fänkålen. Men vem hade kunnat ana?
Jag spände ögonen i spisen och tände lågan med blicken. Smälte smöret och rörde med ömsint hand ner först löken, sedan fänkålen och avorioriset. Lät det svettas något, bli så där blankt och genomskinligt. Jag slog över vinet i en jämn stråle och lät det tränga in i varje litet korn, under konstant rörelse. När vinet sugits upp var det dax för den gyllene buljongen som fått sin färg i närkontakt med saffranet, lite i taget hällde jag över riset och rörde, intensivt och långsamt om vartannat för bästa krämighet.
Efter en halvtimme var både Tarmolito och jag yra av saffransdoft och endorfinutsöndring. Vi sjönk utmattade ner på varsin stol och intog den gyllene risotton på en bädd av grön bladspenat och med några välstekta skogschampinjoner på toppen.


Hans sensuella sätt att luta benet mot lådorna. Oh.


Saffransrisotto 
4 port.
  • 4 dl avorioris
  • 2 vitt vin
  • ca 8 dl grönsaksbuljong
  • 1/2 gram saffran
  • 2 schalottenlök
  • 1 mindre fänkål
  • smör
  • parmesanost
  • nymald svartpeppar & salt
Finhacka löken och fräs den i en stor klick smör i en tjockbottnad kastrull eller gryta. Rör ner hackad fänkål och riset. Rör ordentligt så det inte bränner fast. Slå på vinet och låt det sugas upp av riset. Rör, rör, rör. Och tillsätt buljongen blandat med saffranet lite i taget tills riset har lagom tuggmotstånd. Då vevar du ner generöst med parmesanost och smakar till sist av med salt och nymald svartpeppar.

Det är gott med svamp till. Vi använde oss av skogschampinjoner som vi skivade och stekte ordentligt i smör och olivolja samt en skvätt sherryvinäger. Lite persilja sitter heller aldrig fel. Och rikligt med salt och peppar ska man ha under tillagningen.
Men annars vet jag att skaldjur och saffranrisotto är en klassiker, om man är lagd åt det hållet.

Receptmakare: Fru Palsternacka

10 december 2010

Fredagsmiddag på solokvist

En ny fredag och jag firar även nu. En bra vecka. Är tillbaka hemma och har städat varje vrå. Mitt ryggslut är slut. Ibland kan man leva på uppsamlad energi och gamla middagsminnen, ikväll är det så.
Men nåt måste man ju få i sig såklart. Så här blev det ikväll.

Fredagsmys - När du glömt middagen
1 port.
  • 1 glas vitt vin, gärna från någon kvarlglömd flaska
  • 4 oliver marinerade i vitlök
  • 1 bit knäckebröd
  • 1 äventyrscigarett
  • 3 godisbitar
Sippa på vinet medan du städar och studsar. Bli överväldigad av tomhetskänslan i magen och stoppa i dig en bit knäckebröd. Knapriknapri. Sippsipp. Fortsätta studsa, öppna kylen och hitta en skål med oliver som du absolut inte ställt där. Glädj dig över fyndet och peta i dig 4 okända oliver. Städa mera, skura, putsa, feja. Torka av en hurts och vips- vad står där?- en skål karameller med fruktsmak. Smaska i dig 3. Gör klart, tappa upp ett bad och sjunk ner. Gör som på den gamla goda tiden - rök i badet.
Somna i fåtöljen.
Smaklig spis!

Avslappna då som nu.
Bakom kameran: Olof Werngren 




8 december 2010

Fransk afton

Klackaskon hade glömt bubblet hemma och jag hade inte alls en flaska cidre Boulard i kylen utan en Écusson, så det var ju bara bara båg allt jag skrev i förra inlägget. Écusson grand cidre är inte lika brödig och fyllig som Boularden men den är ekologisk så det väger upp litegrann.
En småfransk afton blev det. Det var Klackaskons crément som fick mig att fantisera om galetter från första början och vi löpte linan ut med både chèvre och du puy linser. De flesta måltider blir bättre av en sallad och jag slängde ihop en med rödbetor som bas.
Receptet på galetterna är hämtat från allt om mat men jag har, inspirerad av Susanne, lagt till rivet citronskal i smeten. Och citronsmaken gör susen, det lovar jag! Det är även Susanne som är upphovsmakare till den fräscha fyllningen.
Börja med att lägga drycken på kylning, både cider och bubbel ska serveras ruggigt kallt.

Galetter med chèvre
10 stycken
  • 5 dl vatten
  • 1 dl filmjölk
  • 4 dl bovetemjöl
  • 0,5 tsk salt
  • 1 ekologisk citron
  • 50 gram smör
  • 1 ägg, stort
  • chèvreost
  • spänstig ruccola
  • honung, flytande
  • pinjenötter el valnötter
  • nymald svartpeppar
  • salt
Riv av skalet på citronen och vispa samman alla ingredienser utom ägget. Vispa i ägget och låt svälla ca 30 min. Under tiden sköljer du och torkar ruccolan, rostar nötterna och smular osten i bitar.
Smält smöret och häll i smeten. Grädda galetterna i en vid stekpanna på medelvärme. När du vänt galetten en gång och steker den andra sidan fyller du på med ost, ruccola, nötter, honung, salt och peppar på ena halvan. Vik över den tomma halvan så fyllningen döljs. Servera på studs!


Sallad på rödbetor & du Puy
  • rödbetor
  • polkabetor
  • du puy linser
  • äpple
  • purjolök
  • persilja
  • hasselnötsolja
  • sherryvinäger
  • nymald svartpeppar
  • salt
Koka jämnstora betor med skal i saltat vatten tills de är mjuka. Skölj dem, gnugga av skalet och skär i bitar. Koka linserna i buljong och med ett lagerblad. Se upp med koktiden så de inte blir för mjuka. Linserna är absolut godast när de är tuggiga. Hacka äpple och strimla purjolöken fint. Lägg upp alla grönsakerna på ett fat och ringla över smaksättarna samt salt och peppar.
Dagen efter kan du äta salladen till lunch med lite chevre, salladsblad och en bit bröd. Om du har tur finns det också några nötter kvar från galetterna. Perfekt!

6 december 2010

Ljuset, galetterna & fröken Klackasko

Jag letar recept på galetter och hittar en artikel på aftonbladet med titeln "Franska knep som fixar din crêpe". Fabrice Cambournac gräddar pannkakor på Crêperie Fyra knop i Stockholm och säger "Man kan grädda crêpes i en vanlig stekpanna hemma om man vill. Det är ungefär som att steka pannkakor. Galette är svårare. Jag vill säga omöjligt i en vanlig stekpanna. Där är det viktigare med rätt temperatur och att gräddpannan är stor." Jag ska inte underskatta Fabrice och hans pannkaksgräddarkunskaper men jag vet att det går att steka galetter hemma, för det har jag gjort, flera gånger. Och första gången, vilken också var den allra bästa, jag åt en galette var hemma i Susannes kök och hon stekte den i vanlig panna och det finns få saker som Susanne gör i köket som jag skulle ifrågasätta, speciellt inte det som gör mig salig.
Dessutom är en stekpannestekt galette godare än ingen galette alls - som det gamla franska talesättet lyder.
Snart kommer Emma Klackasko hit och då ska jag bjuda på galetter inspirerade, för att inte säga kopierade, av Susannes. Klackaskon skulle ta med sig en flaska Crément och här i kylen finns fransk torr cidre Boulard. Det kan bli en bra måndagkväll.
Återkommer med rapport.

Håll till godo med bilden av ljuset jag åt till lunch. Det är något man får försöka fånga så här i dystertider.


5 december 2010

Matmiljö

Restaurant Cocotte på Wanderlust Hotel inrett av Asylum

Det runda bordet, finns det något bättre att ha i en miljö avsedd för ätande och pratande? Runda tallrikar på runda bord. Det är ju självklart att bordet ska ha cirkeln som geometrisk form. Jag har ett runt bord hemma, men det är alltid minst två iläggsskivor inlagda, för att jag också gillar stora bordsytor. Här är en bild från matsalen på det flotta Wanderlust Hotel i Singapore som får mig att längta bort och iväg. Så fint med den klassiska franska Tolix-stolen i olika färger och spindellampan ovanför. Wanderlust hotel hittade jag via bloggen Below the clouds som levererar ett riktigt bra urval av nyheter inom bland annat design, arkitektur och grafisk formgivning. En stående källa till inspiration och ha-begär. Spana in den!

Ytan



När jag var i London i början av november passade jag på att köpa mig ännu en moleskinebok. Då mitt behov av vanliga svarta anteckningsböcker tyvärr är mer än uppfyllt blev jag mycket glad över att hitta den här tjusiga recpetboken. Här i Malmö hittade jag receptboken plus de andra böckerna i samma passion-serie ( t ex film, vin, litteratur, musik) på Bokia så de finns att köpa även här i Sverige. Den gamla receptboken jag har hemma fick jag i 17-års present av min lillebror och är sedan en tid proppfull med urklipp och textkludd. Den är inte alls lika snygg som moleskineboken men har abslout sin charm (läs fläckar) och ett stort dokumentärt värde för mig. Till exempel avslöjar den att det fanns en tid då jag blev lycklig och klippte till med saxen då jag hittade recept på Quorn i tidningarna Hennes och Allers och sedan dess har det - tack och lov- hänt en hel del på matlagnings- och inspirationsfronten.

Det här är ett presenttips!

Bovetegröt & självförakt

Vaknar upp i allt det vita. Vitt täcke, vitt tak, vita väggar, vitt ljus, vit snö på takfönstret ovanför mig. Tänker att det här kan man ju vänja sig vid - ett vackert loft under ett tungt snötäcke en söndagmorgon. A tassar upp och iväg och "Hej då vi ses om en vecka, flyg försiktigt, ha det så bra, tack för fina dagar! ". Jag ligger kvar, somnar om.
Vaknar igen, hämtar tidningen och en kopp te. Då blir det plötsligt svart - en artikel i Svd "Livet på toppen". En släng av existentiell ångest och funderingar över hur livet kunde bli som det är. Vad hände med Maja från Baggetorp?
Artikeln handlar om medelklassens strävan efter det perfekt boendet och vad människor är beredda att göra för att komma dit de vill - till toppen, råvinden, loftet och utsikten ut över de andras takåsar. Det brutet vita, fräscha, den jävla tepanyakihällen och regnduschen. Vad hände med riksbyggens ursprungliga vision och vad hände med folkhemmet? "Lars Berge söker svaret på vad som hänt med vår syn på boendet och staden."
Så där ligger jag, i sängen bland allt det vita och vackra. Minnena från gårdagen och dagen innan det -valrhonachokladen, surdegen, finvinet och hela veckans medelklassyoga - det känns inte lika kul längre. Smaken är fadd i munnen, inte sådär härligt fräsch.


Jag ser ut som jag känner mig. Eländig. 

Ibland vet jag inte vad som är viktigt. Känner mig aningen borttappad där upp på toppen. Lyckligt lottad men samtidigt lite som en bluff. Jag har planerat att göra bovetegröt till frukost - ekologisk och biodynamisk och grön och skön och så jävla medveten. Självföraktet växer men jag kokar den ändå. Påminner mig själv om att det inte är fel att må bra. Att det inte är fel att ta hand om sig själv och skapa sin egen verklighet. Att det inte är bovetegröten som är problemet utan den vansinniga hetsen, de sjuka idealen och statusjakten - och den är jag faktiskt inte en särskilt stor del av. Trots allt. Jag har inte tappat fotfästet ännu. Jag cyklar runt på en skrothög i snöstorm och jag tycker fortfarande att det är jättegott med kålrötter - en fredagkväll.
Men visst, jag lockas samtidigt av vackra ting, älskar att handla smålyxiga saker och med tanke på min bakgrund, det arvet jag fått, kan jag skämmas litegrann när jag uttrycker mig i superlativ över exklusiv choklad och den fantastiska ullen i kläderna från Nygårds Anna.
Det är väl bra med såna här morgnar också, tankarna och illamåendet som väcks av en tidningsartikel, det kan väl ändå vara ett tecken på att jag inte är helt tappad... eller?


Precis som i kockduellen. 


Bovete & quinoagröt
  • hel bovete
  • röd quinoa
  • vatten
  • torkade aprikoser
  • hela linfrön
  • frön och kärnor
  • kanelstång
  • kardemummakärnor
  • salt
  • tillbehör som äpple, hallon, blåbär, banan & havremjölk
Koka upp två delar bovete med en del quinoa i dubbla mängden vatten. Häll av vattnet och skölj noggrannt. Häll på nytt vatten, linfrön, en kanelstång, några krossade krademummakärnor, lite salt och hackade aprikoser och koka 25-30 min på medelvärme. Solroskärnor / pumpafrön / semsamfrön /nötter är i mitt tycke godast att rosta lätt och strössla över gröten vid servering men man kan såklart låta kärnor koka med det andra också. När boveten är mjuk och det kokat ihop ordentligt kan du smaka av gröten och tillsätta mer kryddor och salt om det behövs. Servera med havremjölk och färsk frukt eller släng ner några frusna bär i den varma gröten.
Jag brukar göra många portioner på en och samma gång och förvara gröten i kylen, den klarar sig bra i 4 dagar och är lätt att bara värma upp till frukosten. Gröten är mycket mättande och ger en bra känsla i magen.
Smaklig spis!