19 februari 2011

Variation på pizza

Igår kväll vände det. Jag känner det. Vinden vände och någon sorts inspiration blåste liv i mig efter en veckas fjantig förkylning som fått mig att mest känna tristess och elände inför det mesta. Så även mat och matlagning. Jag lyckades komma undan med att bara laga en enda maträtt den här veckan, en potatiskaka med tångkaviar och en sås på matlagningsyoghurt, dill, rödlök, citron och kokt ägg. Tre dagar senare stod disken från den måltiden fortfarande kvar och det får fungera som en illustration över misären i det Atterstigska hemmet.
Men nu var det inte misären utan inspirationen jag skulle fokusera på. 
Det började med ett glas vin på Tempo efter jobbet med Kim. Ett glas som faktiskt bara var ett glas. Stämningen var god (och vinet likaså, Buffy rekommenderad oss att ta Riojan istället för husets vin och den är fin) och vi delade tankar som jag nog aldrig delar med någon. Och sedan blev jag medbjuden på Pizza hos Kim och Joel. 
Jag skjutasde kim på min cykel o det kändes vårlikt. 
Det var ju inte alls länge sen jag skrev om pizza här på bloggen men jag måste ändå dela det här med er, för det här är inga vanliga svennepizzor. Nej, nej, det här är snarare någon sorts mingelpizzor. De är tunna, knapriga och man kan hålla dem som en snitt, som ett chips i handen. Fräscht lockar det mig att säga nu, så jag säger det: Fräsha pizzor. 
Och inte nog med det, det är pizzor som jag hört talas om tidigare genom Kim och varit nyfiken på att testa. 
Här följer skissrecept på tre olika varianter. Spontant skulle jag säga att jag gillar lökpizzan bäst. Den var så fin då löken blivit alldeles söt och mjuk och så den ettriga heta piri pirin och friska små tomater.  Men potatispizzan var också god, verkligen. Den är roliga för den förvånar och är så mycket mer raffinerad än man kan ana. Den blev mer som ett stort chips. Mycket bra mingel eller förrättsmat. Och även mangoldpizzan var god. Det är kul att prova något annat än den vanliga pizzan med obligatoriskt tomatsås och osttäcke. Tack Kim och Joel för en trevlig och god stund i köket. Och tack för vinet, det kommer jag dricka flera gånger och bra fungerade det ihop med pizzan. Det var en italienare vid namn Langhe, av druvan Nebbiolo och producenten Fontanafredda. Tips!

Och inte nog med att det serverades fina pizzor hos Kim och Joel, på bordet hittade jag ett gamalt nummer av DN söndag som jag inte kunde hålla mina nymålade fingrar ifrån. Jag är, av erfaranhet, mycket skeptisk till DN söndags recept. Det är sällan något som faller mig på läppen. För det mesta så är det kött, kött, kött, fisk och är det inte animaliskt så är det skitsvårt och jättepilligt med dyra ingredienser som tryffel och guld. Typ. Men likförbannat så bläddrar jag direkt fram till matsidorna så fort jag kommer över ett nummer och blir besviken, gång efter annan.  
Men eftersom det var lite av min dag igår så överraskades jag av temat Grön festlig meny och hittade ett recpt på ugnsbakade jordärtskockor men mandel, persilja och citron. Och det är nog det här jag ska ägna min helg åt. Jag återkommer med rapport. 
Nu ska jag hoppa upp ur sängen. God morgon lördag. 


Lök, körsbärstomat, mozzarella
  • pizzadeg till en plåt
  • 2 gula lökar
  • en näve körsbärstomater
  • 1 mozzarellaost, gärna på buffelmjölk, 
  • 1-2 piri piri
  • torkad rosmarin
  • olivolja
  • flingsalt
Skala löken och skiva den i tunna ringar. Fräs helt mjuk och genomskinlig i olivolja på medelvärme. Dela körsbärstomaterna i halvor. Kavla ut degen och lägg på en mjölad plåt. Lägg på löken, mozzarellan och tomaterna. Krossa piri pirin och fördela jämnt över pizzan. Strössla över rosmarin och flingsalt och sprinkla på en god olivolja. 
In i ugnen på 250 grader tills kanterna fått fin färg. 

Receptmakare: Kim Borgström


Pappans potatispizza
  • pizzadeg till en plåt
  • potatis, fast sort
  • 1-2 piri piri
  • olivolja
  • flingsalt 
  • nymalen svartpeppar
  • ev. ost
  • ev. torkad rosmairn
Kavla ut pizzadegen och lägg den på en mjölad plåt. Skala potatisen och hyvla tunna runda skivor med potatisskalaren och bred ut i ett tunt lager över hela pizzan. På med krossad piri piri, olivolja, salt och svartpeppar. 
Vi åt den så här, plain. Men det är lätt att föreställa sig lite smält mozzarella eller varför inte hyvlad pecorino ost. Rosmarin och potatis är ju också en vinnande kombination. 

Receptmakare: Kims pappa David

Mangold, paprika, vitlök
  • pizzadeg till en plåt
  • 1 rejält stånd mangold
  • 1/2 röd paprika
  • 1-2 vitlöksklyftor
  • olivolja
  • salt
  • pinjenötter eller andra nötter
Skölj mangolden och bryt loss de stora bladen från stammen, skär bort den nedersta vita biten om den känns träig. Koka upp lättsaltat vatten och förväll mangolden ett par minuter tills den vita stjälken mjuknat. Slå bort vattnet, låt den rinna av ordentligt och ställ åt sidan. Skiva paprikan i tunna ringar och finhacka vitlöken. 
Kavla ut degen och lägg på en mjölad plåt. Lägg på mangolden på pizzan, sedan paprikaringarna och vitlöken. Sprinkla över olivolja och ordentligt med salt. (På med nötter) Skjuts in i ugnen på 250 grader. 
Vi åt den så här och det smakade väldigt bra men det var inte utan att vi fantiserade om hur gott det hade varit med små rostade pinjenötter på toppen.

Receptmakare: Okänd


4 kommentarer:

  1. Hej Maja! Trevlig och inspirerande blogg (och roligt att hitta ett recept på potatispizza - brukar alltid få ta mig ända till Helsingborg för att äta en sådan på pizzeria)! Snart är det påsk och vi på Vegetarisk Vardag tänkte sätta ihop en fullständigt hönsfjädrad och äggstra festsprakande påskbordspost med tips från flera gröna bloggare där ute. Vill du vara med? Hör av dig med ett av dina bästa påskrecept till pask@vegetariskvardag.se (självklart creddar vi och länkar till din blogg under receptet). Trevlig vår!

    SvaraRadera
  2. tack själv för fint sällskap. tänker dock att buffelmozzarella, som visserligen är överlägsen i smak kanske är för blöt för att funka riktigt bra på pizza? eller? p&k.

    SvaraRadera
  3. Kim: Hmmm... skulle den vara blötare än kossa-mozzarellan alltså? Det har kag aldrig märkt. I de fall jag lyckats få tag på buffelmozarella har jag använt det på pizza med lyckat resultat.
    Kram hej

    SvaraRadera
  4. Vegetarisk vardag:
    Tack va roligt att du gillade bloggen.
    Men var kan man äta potatispizza i helsingborg? Jag är mycket nyfiken. Tack för förfrågan. Jag vill gärna bidra med ett recept till er blogg. Bara jag slipper de äggstra roliga ordvitsarna.
    Finns det någon deadline?
    Vänliga hälsningar
    Maja

    SvaraRadera