22 juli 2011

Hemmavid bland hallon och krusbär

Tågresan genom granskog och förbi småsjö. Över hagar, genom sädesfält. Jag är på väg till det som räknas som hembygd. En pyttelitet gammalt brukssamhälle på gränsen mellan Närke och Värmland. Några bor kvar här men de flesta som jag en gång kände har flyttat. Somliga har kommit tillbaka. Jag flyttade för 12 år sedan och kommer aldrig komma tillbaka annat än som besökare och anhörig.
"Centrum" ser värre ut för varje gång jag tittar dit. Numera känns det som om enda chansen att sätta Svartå på kartan skulle vara genom att bli motiv i en uppföljare till Jan Jörnmarks bok Övergivna platser.
Det finns ett bostadsområde som heter Träsket. När jag bodde här förstod jag aldrig det roliga i det.
Min pappas nya sambo däremot, hon skrattade så hon dog.
Men litet bortanför det flagnade mintgröna gamla posthuset ligger en röd liten villa i två plan. Där bor familjen Atterstig, alltså den familj som jag tillhör. En grusväg leder in till huset och trädgården och på verandan prunkar pelargoner, fuchsior och petunior. I år går blomlådorna i rött, vitt och rosa.
På trappan sitter mamma och dricker elvakaffe. Bredvid henne finns mormor och en butterkaka.
(Vänta här nu, det var ju såhär det inte skulle bli i den nya bloggen. Jag skulle ju sluta brodera ut saker och ting och hålla mig till ämnet. Hålla mig i maten, hälla i mig drycken.)
Det fina med Svartå är till stor del minnena av det som varit. Att Emil, Petter och jag växte upp här och kände till varje gupp i grusvägen till Badland. Och så skogen. Och sjöarna. Naturen kan man lita på och luta sig mot. I mammas trädgård finns det också hopp. Så det är där man får hålla sig och gör man det har man goda chanser att ha det riktigt fint. Stundtals magnifikt.
Jag kom hit till Svartå idag. Klockan tolv kom jag. Klockan 13.22 sprang jag ut i skogen. Klockan 16.00 hade min storebror, lillebror, mormor och mamma samlats på verandan för att dricka kaffe och äta butterkaka och krusbärspaj. Det är så vi öppnar här. Med dubbla bakverk och fyllning från trädgården.
Mamma är självkritisk - som få men inklusive mig själv - och tyckte att den vanliga varianten på pajen med rabarberfyllning var godare men det ser jag snarare som ett tecken på bortskämdhet i krusbärslandet än något att lita på och agera efter. Man tackar inte nej till krusbär, det gör man bara inte. Man tackar JA hel-versalt, går ner på knä och säger till herr Krusbärsbuske "Riv mig, riv mig över hela kroppen, riv mig där huden är som tunnast och låt det blöda, bara du låter mig röra vid dig igen. Bara du ger mig frukt i år igen."
Att sätta rabarber framför krusbär är som att svära i kyrkan. Intet ont mot rabarber, det är en förträfflig köksväxt med massa möjligheter.
Efter regn kommer sol och efter krusbär kommer hallon. Och vid sidan av min mormors hus, i början av skogspartiet gick jag rakt in i jättestora buskar med gula hallon. Jag har varit där tidigare, men kan inte minnas att jag plockat gula.
Jag höll mig i skinnet och plockade bara en liten skål, lagom att göra fem hallonmojitos på. I mammas trädgård växer det nämligen mynta som man får skörda med lie så vad passar bättre att använda den till än som drinkingrediens. Mormor tyckte dock att det var lite väl mycket "gräs" i drinken. Nåväl, hon tillhör inte mojitogenerationen så jag ska inte klandra henne.


Lillebror Jon hugger in i blåbärsglass som matchar tröjan och krusbärspaj.


Storebror Petters och mitt gemensamma kännetecken - fräknar på armbågarna.


Gula hallon i överflöd utanför mormors hus.


Som bartender i huset har man utsikt över trädgårdslandet och Storbjörken.


När solen sänkt sig är det dags för grillning nere vid sjön.


Krusbärspaj
10 bitar
pajdeg
  • 4 dl vetemjöl
  • 200 g smör
  • 1 msk vaniljsocker
  • 2 msk vatten
  • 2 msk vispgrädde
fyllning
  • 400 g krusbär
  • 100 g mandelmassa
  • 2 ägg
  • 1 äggula
  • 1 citron, saft och skal
  • 50 g smör
  • 1 dl socker
Pajdeg: Blanda ihop alla ingredienserna och arbeta ihop dem till en pajdeg. LÅt den vila kallt i en timme.
Kavla ut 2/3 av degen och lägg den i en pajform (ca 23 cm). Nagga botten med en gaffel och fäst kanterna med aluminiumfolie eller se till att degen hänger lite ovanför kanten på formen.
Grädda skalet i 200 grader i 5-10 minuter.
Fyllning: Riv mandelmassan och skalet av citronen. Pressa ur saften ur citronen. Smält smöret i en kastrull. Vispa ägg, socker och äggula i en skål och tillsätt blandningen till det smälta smöret. Sjud alltsammans på svag värme i några minuter. Ta kastrullen från värmen och blanda ner mandelmassan och citronen. Rör till en jämn smet.
Fyll det förgräddade skalet med krusbären och fördela fyllningen ovanpå. Kavla ut resten av degen och sporra ut remsor. Lägg dem som ett galler ovanpå. Grädda pajen i 200 grader i 15-20 minuter. Servera pajen ljummen med glass.

Receptmakare: Monika Ahlberg (ur boken Rosendals trädgård) i remix av Anne Atterstig


Hallonmojito i Svartå
  • hallon
  • mynta
  • lime
  • råsocker
  • rom
  • soda
  • is
Mortla mynta, socker och limeklyftor. Släng i en näve hallon och mosa till. Krossa is och lägg i ett glas. Lägg på hallonblandningen och fyll upp med rom och soda. Skål!

(Jag har aldrig sagt att jag är bartender (jag är en palsternacka) så ha överseende med mitt primitiva sätt att göra drinkar.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar