7 september 2011

Frukosten i det nya landet - inte dagens nyttigaste mål

Man får ta seden dit man kommer eller betala väldigt dyrt för att fortsätta med de vanor man skaffat sig hemma. Jag väljer att ta seden dit jag kommer och äta passionsfrukt istället för äpple. Ananas istället för frysta hallon. Sallad i stället för knäckebröd.
Frukosten är dagens bästa mål säger alltid min mormor och jag håller med henne. När jag vaknar på morgonen är jag alltid otroligt peppad på att få äta, oavsett om jag vet att det blir samma som jag åt dagen innan. Vad jag däremot inte gillar är att äta när jag inte är hungrig och det slipper jag här. För jag har ingen tid att passa så är jag inte hugrig när jag vaknar går jag bara ett varv runt huset, tar en springtur till hamnen och badar, klättrar på klipporna, eller läser en bok tills magen kurrar. 




Efter en vecka med frukostar till större delen bestående av frukt och grönsaker kan jag längta lite efter mörkt bröd. Något med tuggmotsånd. Typ knäcke. Jag är ju inte så mycket för ljust bröd men här har jag inget större val. Det som här heter Integral är inte mycket att skryta med. Men jag kommer hitta mina fibrer i sinom tid. Det är bara det att såna saker kostar så mycket här och mitt uppdrag är att leva billigt och enkelt (men storslaget och så mycket som möjligt).
Häromdagen hittade jag en liter havremjölk (Oatly i mitt hjärta) för 35 kronor och det finns inte ens på kartan att jag köper det. Men så slog det mig att jag kan dricka havremjölk istället för vin om jag vill lyxa någon dag. Eftersom vinet är billigt här.
Tjoho. 


En morgon i regn. Utsikt från min om-det-regnar-matplats. 


Tills den dagen är jag ändå mer än nöjd med att plocka fikon från trädgården och kanske lite druvor. Eller skära upp en ananas, passionsfrukt eller banan som odlats på ön. Sallad med olivolja, några grönsaker och lite rostat bröd. Jordnötssmör. Ett ägg. Kaffe.
Det står man ut med.
Brödet som jag köpte första dagen och till en början verkligen inte gillade smakade efter några försök riktigt bra och nu är det det första jag sätter tänderna i på morgonen. Jag vänjer mig kort sagt. Sedan jag fick reda på att Milho betyder Majs var det lite lättare att upskatta brödet och inte vara helt nojig för vad det var jag stoppade i mig. Jag acklimatiseras sakteligen till ett fruktigare och sötare liv.

 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar