14 september 2011

Marmelad & odlingar

Efter två veckor här på ön så kan jag konstatera att fikonträd är lika vanligt förekommande som björkar hemma i Sverige. Intet ont om sav och näver men utan att påstå för mycket så kan jag väl säga att fikonet har några fler användningsområden. I alla fall inom gastronomin.
Ända sedan jag satte min fot här har jag tänkt koka fikonmarmelad. Ena stunden har jag tänkt blåa fikon, portvin och råsocker för att i nästa luta mer åt gula fikon, citronskal och ljust socker. Samtidigt som jag älskar att testa nya kombinationer i matlagningen, nya kryddningar och så vidare så kan jag känna viss beundran inför de som kör på enkelheten. Fikon och socker. Punkt slut.
Men jag är inte där.




En dag på väg hem från Jane och John och deras internet-terass hade jag följe nerför backen med André (den tyska mannen som varit här sedan februari för att skriva på sin science fiction trilogi och som också surfar ut i cyberspace hos det kära engelska paret). Han bjöd in mig till sig för en liten titt på hur han har det. André bor i ett gammalt, enkelt hus med fantastisk trädgård och atmosfär som han hyr av Padre. Ärligt talat har jag inte riktigt förstått hur det hänger ihop. Men denna Padre och lite annat löst folk hänger i delar av huset och trädgården under dagtid och pysslar med sånt som att göra eget vin eller koka fikonmarmelad. André är fullkomligt förälskad i sitt hus och jag förstår honom. Trädgården svämmar över av fikonträd, cherimoyaträd, bananer och vinrankor. Och överallt finns fina små utsiktsplatser där man kan slå sig ner vid ett urgammalt bord gjort lavasten och som mossan gjort alldeles ludet och blicka ut över - ja ni vet vad - Atlanten.
Jag blev väldigt tagen av just enkelheten på den här platsen, det nästan spartanska. Och att jag inte behövde vara där mer än någon minut innan Padre hade tryckt ett glas med nygjort vitt vin i min hand gjorde också sitt. Vinet smakade mer äppelcider och var alldeles grumligt och om jag förstod det hela rätt så skulle det vara bättre om ungefär tre månader.




Vi hann inte längre än uppför stentrappan förrän nästa kulinariska utflykt väntade. En kvinna visade att hon precis gjort en stor laddning med fikonmarmelad och frågade om jag ville smaka. Självklart ville jag det. Och lyssna nu på detta: Då pekar denna rara kvinna i svartvitblommig klänning på ett bord och säger åt mig att sätta mig på stolen framför och på denna gamla slitna bordsskiva ställer hon fram ett tefat lastat med ljummen fikonmarmelad.
Där tycker hon att jag ska sitta och äta. Och som ni ser på bilden är det inte vilken jäkla stol som helst. Med vilken jäkla utsikt som helst. Nejrå. Det var en högtidsstund och jag blev så rörd att jag kunnat börja gråta om det inte varit för att André drog iväg mig uppför kullen till nästa magnifika utsiktsplats. Men mer om det där huset och dess omgivningar en annan gång.

Nu har även jag gjort fikonmarmelad, en inte lika söt som den jag smakade hos André, och här är receptet. 
Beroende på fikonens sötma kan du variera sockermängden.




Fikonmarmelad från Caloura
  • 1 kg färska fikon 
  • 500 g strösocker 
  • 1 citron 
Skär fikonen i grova bitar och varva i en tjockbottnad kastrull med socker och saft samt rasp från citronen. Låt puttra i ungefär en halvtimme medan du rör om med jämna mellanrum. Skeda upp lite marmelad på en tallrik och låt svalna, dra med fingret i klicken och se om det bildas ett spår som inge genast täpps igen. Då är den klar.
Häll upp på perfekt rena burkar så det rinner över, på med lock och ställ burkarna upp och ner för att svalna.

Receptmakare: Fru Palsternacka

2 kommentarer:

  1. Låter fantastiskt gott, men en skulle ju bli lite lätt ruinerad av att köpa ett kg fikon i Gbg... Verkar vara himla härliga människor du omger dig av. /anna

    SvaraRadera
  2. Anna: Jo det är sant, fikon kostar massor i Sverige. Förra sommaren kom jag dock över ett parti riktigt billigt på möllevångstorget i Malmö strax före de skulle stänga. Det var tur. Men kanske kan du göra marmelad på något annat, nåt som är i säsong hemma. Kanske björnbär, tomat, plommon t ex.
    Plommonmarmelad är ju riktigt gott. Den godaste marmeladen jag gjort någonsin var på plommon, socker, cognaq, vanilj. Och lite citron tror jag.

    SvaraRadera