27 september 2011

När maten är överflödig

Det råkar vara så att det har dykt upp något. Någon.
Mina dagar som tidigare följde ett visst mönster har nu rubbats. Mina tre matlagningstillfällen per dag har reducerats till ett. Kanske inget. Ibland två. Ambitionerna sänks när hungern anfaller plötsligt och vissa gånger är de helt obefintliga, ambitionerna. En toast. Ett vitt näringsfattigt bröd.

Jag har varit i ett äventyr, på många platser hemifrån. Jag har ätit smörgåsar, kanske någon sorts pasta. Maten är inget att tala om, den är sekundär. Maten är energi för att orka gå, stå, se, leva, simma, skapa, tänka, springa, klättra. Maten är energi för att orka känna.

Men en riktigt fin Caponata gjorde jag faktiskt. Eller Vi gjorde den ihop. Jag bjöd med personen som är måltavla för dessa känslor ut till mitt hus. Jag hade planer på trerätters middag och det här är vad vi skulle ätit om inte klockan blivit så mycket och känslorna så starka. Om det inte råkade vara en solnedgång och ett hav som var så inbjudande att vi var tvungna att hämningslöst kasta oss i.

Idén om en middag
  • Slät soppa på ugnsbakad butternutsquash smaksatt med ingefära, färsk koriander och grädde. 
  • Sallad av frissésort, färska fikon, färskost av getmjölk, timjan, rostade mandlar och vinägrett. 
  • Caponata med bröd. 
  • Skivor av banankaka stekt i smör och socker serverad med vaniljglass och passionsfrukt. Och en kanelpuff.  

Istället för detta blev det en uppvärmd låtsas-borsjtj (den ryska rödbetssoppan men i en portugisisk version) från dagen innan. Vi åt den efter vi badat, när kroppen var lite nerkyld och vi stod i köket och skulle laga maten. Den tjänade sitt syfte: stillade den värsta hungern och värmde oss inifrån.
Sedan blev det en caponata. En bättre variant än den jag gjorde häromdagen och receptet kommer nedan. Caponata med bröd.
Och så en sallad av frissésort med skivad kålrabbi och äpple, lite rostade frön och vinägrett.
Efterrätten bestod av en stjärnhimmel utan dess like.


Ungefär såhär. Fast tusen gånger mera. 


Caponata No. 2
  • 2 små auberginer
  • 1 liten röd paprika
  • 4 tomater
  • 1 stor gul lök
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 dl sultanrussin
  • en massa gröna oliver utan kärnor
  • några msk tomatpuré
  • piripiri
  • färsk persilja
  • fänkålsvippor
  • 1 skvätt vatten
  • olivolja
  • salt & nymalen svartpeppar
  • honung
  • rödvinsvinäger
Tärna auberginen i kuber om ca 2x2 cm, lägg i ett durkslag, salta ordentligt och rör om. Låt stå och dra en halvtimme. Skölj kuberna och torka av på hushållspapper/rinna av i durkslaget.
Hacka löken, vitlöken och tärna paprikorna och tomaterna.
Hetta upp en rejäl skvätt olivolja i en panna och stek auberginen ordentligt gyllene. Ta åt sidan. Stek sedan lök och tillsätt vitlök mot slutet så den inte bränns. Tillsätt paprikorna och låt fräsa en stund. Rör sedan ner auberingerna och tomaterna. Krydda med tomatpuré, salt (försiktigt) och peppar, slå på en skvätt vatten och låt puttra kanske 10 minuter. Rör sedan ner grovt hackade gröna oliver och russin och låt puttra en stund till. Smaka av med vinäger och honung samt en skvätt god olivolja, salt och svartpeppar. Rör ner en stor mängd hackad bladpersilja och även fänkålsvippor (om du har) vid servering. Smaken ska vara mustig och sötsur.

Ät nu, sen, imorgon eller om en vecka (javisst, har du bara täckt caponatan med ett lager olivolja och förvarar den i kylen så håller den sig fint).

Receptmakare: Fru Palsternacka

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar