12 oktober 2011

Post

Post.
Glädjen i att få post. Att få mat skickad till sig. Att en dag få ett sms av grannen som meddelar att jag har fått post adresserad till hans postbox. Och komma hem och fira denna högtidsstund med en kopp kaffe i förmiddagssolen och långsamt öppna paketen och breven. Att veta att det finns människor som är så rara och omtänksamma att de skickar knäckebröd tvärs över jordklotet med portokostnad så hög att jag de nästan kunnat köpa en flygbiljett hit istället. Kärlek är det jag känner. 
 

Så här ser det ut. Paketen har kommit fram. Julafton i oktober. 


Anna, fina arbetskamrat Anna, tusen tack för att du skickar mitt absoluta favoritknäckebröd till mig. Wilmas surdegsknäcke. Det är så vansinnigt gott och jag funderar på hur jag ska äta min första tugga redan nu. Vad som ska läggas på detta himmelska bröd. Bara ett lager smör så den syrliga tonen och knaprigheten verkligen kommer fram? Eller kanske lite skivad avocado från avocadofarmen som en hyllning till dig för jag vet att du älskar avocado. Avocado och tomat, en nypa salt.
Jag ska fundera under dagen, på det och på vad som ska skickas tillbaka till dig. En låda avocado hade varit finnemang, några färskostar och bakverk. Men jag måste tänka om. Det är torrvaror som gäller. 




Och Anne, min mor, som skickat mig post två gånger nu. Först ett paket med knäckebröd, finncrisp, choklad och hemmagjord fikonmarmelad. Jag blev så glad när jag öppnade det. Sedan fick jag dåligt samvete när tänkte på alla de fikon jag haft här i trädgården och den stora burk med fikonmarmelad som står i min kyl och så skickar du mig marmelad som du gjort "från de sista torkade julfikonen". Du skulle ju behålla den själv kära mor. Jag har ju massor här. Du ursäktade dig lite och sa att den blev mycket söt men idag smakade jag den för första gången och den var helt ljuvlig. Ljusår från den jag gjort här. Visst var den söt, men inte för söt, och så hade den en smak som påminner mig om syltade apelsinskal. Men jag tror inte det var det i. Det kunde också varit någon spritsort. Men jag tror inte det heller. På burken står det fikon/citron. Kan det vara så enkelt? 


Knäckebröd och böcker om döden. Vår matsmak är mer lika varandra än vår boksmak. 


Och idag fick jag ett brev av dig igen, du hade pressat och torkat blommor och klistrat på en bit kartong. Nu blir jag så rörd att jag gråter en skvätt och så tänker jag på att jag är lik dig, att pysslet är ärvt. Fina. Torkade blommor skickade du mig och ett brev där du berättar att du nu har biljetten och passet i din hand. Och nästa torsdag kommer du hit till min paradisö och hälsar på i sju dagar. Haha. Och vi som inte tillbringat mer än ett dygn tillsammans på tu man hand, bara du och jag, som jag kan minnas. Stämmer det verkligen? 




Vi ska ha äventyr tillsammans nu, det kan jag lova dig. Jag ska få dig att flytta din gränser så som jag flyttat mina. Vi ska bada i Atlanten tillsammans och i varma källor och besöka förtrollade trädgårdar. Och på morgonen ska jag göra frukost till oss som vi ska äta utomhus i höstsolen. Vi ska jämföra våra båda fikonmarmelader och komma fram till att båda är precis lika goda, fast på olika sätt. Och dricka vin under den stora stjärnhimlen här ute ska vi också. Bli lite snurriga men inte ramla ner för klipporna.


Ett leende är inte mycket i jämförelse men det visar ändå känslan ni ger mig. 


Pussar från en Palsternacka långtbortifrån.

1 kommentar:

  1. Som pålägg röstar jag tveklöst på skivad avocado från avocadofarmen!

    SvaraRadera