15 januari 2011

Tre rätter för fyra & en lyckad kväll

Så var det äntligen dax för en middagsbjudning i det Atterstigska hemmet. Det har varit dåligt med bjudningar med fler än en gäst på sista tiden men det ska bli bättring det lovar jag. Igår kväll var jag så oerhört peppad på att laga mat och det av flera anledningar: 1. Det var en ny konstellation av människor som skulle samlas kring mitt bord och det är alltid spännande. Emma Klackasko och Anna från kontoret och så Sara, en vän till Anna. 2. Jag hade komponerat en meny som kändes rolig, relativt lättlagad och med rätter jag inte ätit tidigare. 3. Det var gott om tid och det var fredag.
Anna hade fått i uppdrag att fixa passande vin till de tre rätterna med hjälp av Systembolagets kunniga personal och jag hade gett mig själv friheten att bestämma över vad som skulle ätas. Efter en Gin & tonic i köket satte vi oss till bords och spisade en Morots & Sötpotatissoppa med en bit sesambröd och ett glas vitt Arthur Metz Gewurztraminer. Här hade jag gjort det lite enkelt för mig då jag kvällen innan lagat soppan så det var bara att värma på. Så oerhört smidigt. Därefter var det dax för huvudrätten och än en gång hade den fenomenala Lisa Förare Winbladh förgyllt min middagsbjudning med ännu en rätt. Den här gången med ett recept hämtat ur reportaget "Snabba gröna pastor" i Sydsvenskan. Jag är säker på att jag under den närmaste tiden kommer göra de återstående recepten från det reportaget och jag tycker att ni, kära läsare, borde ta er en titt också!
Det blev en pasta med rostad rotselleri och paprika samt färsk mejram, rostade hasselnötter och ädelost. Det var inte svårt att gissa att det skulle smaka alldeles fantastiskt. Rotselleri är en favorit hos mig, ugnsbakad paprika likaså. För att inte tala om rostade hasselnötter som jag fått pippi på. Jag fick dessutom tillfälle att använda en av lyxpastorna jag köpte på KaDeWe i Berlin. Peninne, alltså mindre penne. Och som Klackskon sa "Den pastan var värd varenda krona!".
Vid sidan av pastarätten serverades romansallad och belugalinser marinerade i hasselnötsolja, sherryvinäger och salt & peppar. I glaset en frisk och god röd italienare, Antè Barbera d'Asti, som passade alldeles utmärkt.


Sara af Hässleholm & Anna von Limhamn redo att hugga in.


Efter huvudrätten behövdes en paus samt förflytting till de mer avslappnande delarna av vardagsrummet - loungen. Lite mer vin. Lite för lite vatten och alldeles för mycket flams. Det var en superfin kväll. Sedan var det dax för kvällens chansning. En citron & ricottakaka som minst sagt satt mina nerver i gungning (är det ett uttryck?) tidigare under kvällen. Jag hade hittat ett recept, kladdigt nedskrivet på en lapp i mitt skåp och fick ett svagt minne av en eftermiddag i somras då jag som vanligt satt på kaffebaren och glodde ned i en tidning. Det var ett nummer av Mat & Vänner och jag fastnade för den här kakan, tänkte att jag skulle laga den under semesterveckan i Borrby men så blev det aldrig. Hursomhelst. Innan jag börjar gnälla över vilket slit det var att göra kakan måste jag säga att den är oerhört god, så det är värt slitet. Men, det var ett slit att göra kakan. Ojojoj. Skållning av mandel - tråkigt. Separation av sex äggulor och vitor - pilligt. Min högerarm krampade när jag var inne på avrivningen av den sjätte och sista citronen och jag tackade gud (mig själv) för att jag bett om att få låna grannfrun Henriks elvisp när det var dax att vispa smöret med sockret och senare även marängen. Jösses! Det blev en jättesmet. I min enfald tänkte jag att det skulle ta cirka 1 timme totalt att göra kakan. Jag tror vi landade på 3 timmar!
I mitt recept stod det att den - denna jättesmet med bara 1 dl vetemjöl - skulle gräddas i 35 - 40 minuter i 150 grader men det var helt åt helvete. Jag vet inte vem jag ska skylla på där, förmodligen mig själv. Men jag tror den stod inne i 90 minuter. Men egentligen, vad gör det när den blev så god sedan. Syrlig, mjuk, supersaftig och med mina favoritsmaker citron och mandel. Allt är förlåtet. Vi drack ett par glas Vecchioflorio Marsala Superiore till och åt kakan med hemmagjord plommonsylt och vaniljgrädde. Anna gav den betyget 9 spaghettistrån av 10 när det var dax för utvärdering.


Rörig pasta. Betyget blev 8 av 10 spaghettistrån.


Pasta med rostad rotselleri, paprika, hasselnötter & ädelost
4 port.
  • 2 dl hasselnötter
  • 1 liten (ca 400 g) rotselleri
  • 1 + 2 msk kallpressad rapsolja
  • 1 röd paprika
  • 0,5 msk sherryvinäger eller äppelcidervinäger
  • 0,5 dl finskuren oregano eller mejram
  • 1 dl finstrimlad bladpersilja
  • 200 g väl mogen ädelost, t ex St Agur

Till servering
  • 4 portioner nykokt pasta
  • grönsallad
  • marinerade linser 
Ställ in nötterna i ugnen och sätt den på 200°C. Ta ut nötterna när de fått färg och skalet har börjat lossna. Passa noga mot slutet när temperaturen är högre. Låt svalna.
Skär bort skalet på rotsellerin med vass kniv. Om du är ovan går det lättast om du först halverar rotsellerin, sedan skivar den i 2 cm skivor och skär bort skalet från varje skiva. Tärna i bitar 2x2 cm, ca 1 tumme tjocka. Lägg i en ugnsfast form och vänd runt med 1 msk rapsolja.
Sätt in rotsellerin bredvid nötterna och baka tills tärningarna fått lite färg. Vänd runt med paprikabitarna och fortsätt rosta tills de fått en aning färg. Ta ut och ställ åt sidan.
Gnugga bort det mesta av skalet på hasselnötterna mellan handflatorna. Mortla nötterna i en kraftig mortel eller hacka dem (de blir godare mortlade).
Koka pastan och låt den rinna av i durkslag. Blanda runt pasta, grönsaker, nötkross, 2 msk rapsolja, vinäger och örter i en stor skål. Smaka av med salt och peppar.
Lägg upp på tallrikar och strö över bitar av ädelost. Servera bums!


Dessert i loungen. Kakan matchar mattan.

Citron & ricottakaka
1 jättekaka, säkert 12 bitar
  • 250 g mandel
  • 65 g mjöl
  • 6 eko citroner
  • 225 g mjukt smör
  • 250 g socker
  • 6 ägg, separerade
  • 300 g ricotta
Sätt ugnen på 150 grader. Täck en springform (ca 26 cm) med smörat bakplåtspapper. Skålla mandel och hacka den ganska fint i matberedare och blanda sedan ner mjölet. Riv av skalet från citronerna och vispa zest, smör och socker vitt och luftigt. Tillsätt äggulorna en i taget och rör. Blanda ner mandelmjölet. Rör ut ricottan med saften från citronerna. Vispa äggvitorna till en lätt maräng. Rör ner ricottan i smeten och vänd till sist ned marängen. Häll smeten i formen och baka i ugnen i ca 35-40 min. Så stod det i mitt recept, men vid den tidpunkten var det bara en rinnade sörja så jag lät min vara inne säkert 80-90 min. Stickan var lite kletig när jag tog ut den men kakan "stannar" likt en omelett när den svalnar.
Servera med plommonsylt och vispgrädde!


Emma af Klackasko med ricottakaka tryckt mot gomseglet.


14 januari 2011

RAW-Lunch på 3 minuter

När lunchplanen går åt pipan och hungern sätter in, det är då jag gör den här salladen. Tuggig, grov, raw och smaskig. Snygg dessutom.

Apelsin, rödbeta, rödkål, morot, avocado.

Sallad på rötter och rödkål - Aka Magentasallad 
  • 1 morot
  • 1 rödbeta
  • 1 liten bit rödkål
  • 1 avocado
  • 1 näve fröer
  • några torkade aprikoser
  • hasselnötsolja
  • en skvätt citron
  • salt
Skala moroten och rödbetan och skiva dem det tunnaste du kan. Strimla rödkålen fint. Skär bort skalet och det vita från apelsinen med en kniv och hacka fruktköttet i bitar. Hacka även aprikoserna. Lägg alltihop i en skål och slå på en skvätt olja och lite salt. Krama salladen med händerna så att kålen mjuknar och apelsinen saftar sig. Lägg upp på en tallrik och toppa med hackad avocado, lite citron och en näve blandade fröer (gärna rostade, men då är det inte raw). 
Ett sånt där gott rawfoodkex eller en grov macka med ost till kanske...
Smaklig spis!

PS. Det känns fjnatigt att påpeka men jag gör det ändå. Tugga salladen noga och ät den sakta annars får man så ont magen som jag har nu. Det är rejäla grejer för matsmältningsanordningen att ta itu med. DS

PS2. Är du rädd för att avlida av någon sorts nyttighetschock passar det fint med en riktigt fet kaka till eftermiddagskaffet. Nåt i stil med den fantastiskt feta fruktkaka à la Carl Butler som min kära bror skickade till mig på posten. Direkt efter maten är du förmodligen så mätt att du inte ens orkar tänka kaka.

13 januari 2011

Kryddig Morot & sötpotatissoppa

Bland det bästa som finns är att tillfredställa sina behov. Det gäller alla möjliga behov, inte bara behovet av dekadens. Nej det kan vara att springa om kroppen säger att den vill springa eller att slå näven i bordet om det är det man vill. Men eftersom det här är en matblogg så tänker jag främst på behovet och framförallt suget på viss typ av mat. Idag när jag äntligen tog plats vid köksbänken och började laga maten som jag är så otroligt sugen på just nu så tänkte jag "Jag lever nog för att tillfredsställa mitt sug, för att stilla min hunger och ge mig själv det jag vill ha just i stunden" men jag kan tycka att det är lite överdrivet. Jag lever inte för det, jag lever för... äsh jag vet inte varför eller för vad jag lever. Men det är något som genomsyrar mina dagar i alla fall, att liksom gå runt och känna efter. Det handlar väl om att maximera njutningen och få ut mesta möjliga av de intag som man ändå måste göra.
Idag är jag så vansinnigt sugen på morotssoppa med apelsin och under min cykeltur mellan jobbet och mataffären hann jag skissa upp ett recept i mitt huvud. Sötpotatis och koriander. Och så chili och ingefära. Mmmm. Och kokosmjölk för krämighetens skull. 
Jag vet inte vad det är med mig idag, var den här morotslängtan kommer ifrån men snart, mycket snart är den tillfredsställd. 
Och inte nog med det, jag har även haft ett överjävligt sug efter vin idag som jag precis tillfredsställt med ett mycket gott glas ekologiskt rött vin. Det var mannen på systembolaget som tipsade om nyheten Mas Louise från Côtes du Rhône, och det gjorde han sannerligen rätt i. Jag är med andra ord en smått lycklig (läs tillfredsställd) människa som skriver det här.


Soppa toppad med rostade kokosflak och persilja.

Morot & sötpotatissoppa
  • 5 morötter
  • 2 sötpotatisar, medelstora
  • 2 gula lökar
  • 1,5 pressad blodapelsin
  • 1 kruka färsk koriander
  • 2 msk färsk ingefära, finhackad
  • 7 dl grönsaksbuljong
  • 1 burk kokosmjölk
  • 0,5 tsk sambal olek
  • ca 0,5 msk spiskumminfrön, hela
  • ca 0,5 msk korianderfrön, hela
  • salt
  • olja
Rosta de torkade koriander- och spiskumminfröna ett par minuter i en panna. Ta åt sidan och mortla. Hacka löken, skala morötterna och sötpotatisarna och tärna dem. Värm en skvätt olja i en stor kastrull och fräs löken tills den nästan är genomskinlig. Tillsätt de mortlade kryddorna, sötpotatisen och morötterna och fräs en kort stund. Slå på buljong, ingefära och sambal olek och låt koka tills grönsakerna är mjuka. Slå i kokosmjölken och koka ca 5 minuter till. Sila av hälften av buljongen och mixa soppan helt slät. Tillsätt apelsinjosen och grovt hackad färsk koriander och mixa. Smaka av med salt och eventuellt mer chili och späd med resten av buljongen till önskad konsistens. 
Slå upp soppan i skålar och toppa med lite rostade kokosflak. 
Platt sesambröd, kikärtstunnbröd eller en grov macka toppa med mosad avokado är gott till. 
Så gott att man upphör. 

Tips på matshoppning i Berlin

Klackaskon fick mig att förstå fördelen med att vara bilburen under vår resa till Berlin: Man kan handla massa massa mat med sig hem.
Min packning var x antal kilo tyngre på hemresan men allt gick väl och ingen är gladare än jag över att få installera diverse godsaker i mitt bruna fula kök.
Tänkte dela med mig av några tips på roliga mataffärer/delikatessbutiker som man som matentusiast inte vill missa.

Vi börjar på den ekologiska mataffären LPG Biomarkt som är en kedja vars butiker man hittar på flera ställen i Berlin. Vid mitt förra besök var jag i butiken på Reichenberger strasse i Kreuzberg och den här gången råkade jag som av en händelse springa in i den mycket större och bättre varianten på Kollwitzerstrasse i Prenzlauer Berg. Enligt skylten ska det vara Europas största ekologiska supermarket men jag vågar inte lita på det. Störst eller inte - bra är den i alla fall. Två våningar fullproppat med allt man kan önska sig i matväg. Och på nedre plan finns ett bageri där man kan köpa alltifrån små hemmalagade pajer till fräscha smörgåsar och kaffe. Riktigt fint. Och på övervåningen har de laddat upp med ekologisk hud och skönhetsvård från Weleda, Logona och Lavera med flera. Priserna är mycket lägre än i Sverige, det är därför det är så roligt att handla där. Det känns så otroligt lyxigt att bara gå runt där och plocka på sig, utan att ens behöva föra diskussionen om det ska vara eko eller konventionellt framställt. På den här fronten ligger Tyskland verkligen längre fram än Sverige. I Berlin finns till och med gatukök som bara säljer ekologisk mat! Seger!

Den som gillar flärd och delikatesser bör absolut inte missa det gigantiska varuhuset KaDeWe delikatessavdelning på femte våningen. Den är så stor att man går vilse. Jag har nog varit där i sammanlagt sex timmar under mina tre besök men jag har fortfarande stora svårigheter att navigera. De har allt och trettio olika alternativ av allt. Och Nej det är ju inte billigt precis, men det är kul. Och har man lite koll på priser (vilket jag förstås har) kan man till och med göra fynd! Men framförallt är det utbudet som är slående och hur tjusigt allt är och att man kan äta och handla samtidigt som man tittar på riktigt tjusiga tyska damer i leopardpäls och hatt. Mycket underhållande att sitta ner i någon av alla "barerna" och dricka en kaffe, ett glas champagne eller äta ett bakverk eller en skål musslor och samtidigt beskåda leopardtanterna som har matchat nagellacket och läppstiftet med färgen på dräkten. Lila gärna. Och inte nog med det! På sjätte och översta våningen finns en vinterträdgård med massa olika matserveringar. KaDeWe är storslaget och något skruvat paradis på jorden för en matfantast.

De här kan man stå ut med att
ha hemma på hyllan.

Under den här resan hann jag även med ett kortare besök på Gallerie La Fayettes delikatessavdelning. Mest för att jag luskat ut att de har de vackert förpakade kvalitetsteerna från Mariage Frères där. Och om man vill handla deras teer är Berlin närmaste stad att finna dem i. De hade en liten butik i källarplan på gallerian och jag blev tilltalad på franska av mannen bakom disken. Jag sniffade mig runt bland teerna och kastade lystna blickar på alla andra vackra tillbehör till en riktigt fin te-ceremoni. Till slut beslutade jag mig för två olika sorter, ett grönt och ett svart och jag kan efter att ha testdruckit dem hemma intyga att det är tipptoppte. I övrigt så var delikatessavdelningen mindre än den på KaDeWe men ändå ganska mysig.


En av alla fantastiska tekannor.
Tjusigt med glas så man kan se
tebladen veckla ut sig


Inköpslista
  • 1 burk Thé au Tibet från Mariage Frères 
  • 1 burk Nocturne Oriental från Mariage Frères 
  • valnötsolja från Berinoix 
  • eko belugalinser 
  • 1 burk eko mandelsmör 
  • Pikant-kex från Dr. Karg 
  • Classic 3-saat-kex från Dr. Karg 
  • Pennine pasta 
  • Buccatino Classico pasta 
  • 1 påse eko bananchips 
  • 1 kg torkade turkiska eko fikon 
  • 1 burk Cerises Griottes från Confiture Bonne Maman 
  • 1 burk dijonsenap från Edmond Fallot 
  • päron/mandel-choklad från Dolfin 
  • earl grey te-choklad från Dolfin 
  • mörk eko apelsin-choklad från Vivani 
  • 1 flaska Bombay Sapphire Gin 
  • 1 flaska fransk torr cider

10 januari 2011

Brunch i Berlin - något att vänja sig vid.

Café Anna Blume, Prenzlauer Berg
Att vakna och inte veta var man är och efter typ tio sekunders förvirring minnas att man är i Berlin, att det är fredag och att Klackaskon ligger och snusar bredvid i Queensizebädden det är inte fy skam. Och så såg min morgon ut häromdagen.

Kornblume till vänster och Alpenrose till höger.

Vi rullade iväg till Kollwitzstrasse 83 i Prenzlauer Berg och steg in på Anna Blume. En restaurang jag gick förbi i somras medan jag kastade avundsjuka blickar på gästernas lyxiga trevåningsfat med frukostmat. Och den här dagen var det min tur. Jag beställde en vegetarisk blandtallrik vid namn Kornblume och Klackaskon tog en Alpenrose med mer ost och kött. Till det riktigt gott kaffe. Älskar att vara i städer där man beställer en "vanlig kaffe" och får in en god americano med varm mjölk i en liten kanna bredvid samt en minimördegskaka på fatet. Det är precis så jag vill ha det och så får man det på flera ställen i Berlin. 

Anna Blume har en skön och varm atmosfär, det känns som ett klassiskt café som funnits länge, länge (men sanningen är att det öppnade 2005). Det ligger i ett gammalt hus i en hörnlokal med utsikt mot mysiga platanalléer, breda trottoarer och shyssta restauranger. Små cafébord och soffor med höga ryggar bildar mysiga avdelningar i lokalen och det är ombonat med tyger i varma färger. De har en fin meny med många olika frukost/brunch alternativ. Och det vi åt höll mycket hög kvalitet. På min tallrik fanns flera olika sorters mjuka och hårda ostar. Färska och mer lagrade varianter. Hemmagjord aprikosmarmelad. Två olika snittbitar av crepes med spenat samt paprika/fetaost fyllning. Sallad, färsk frukt och några andra röror. Till detta en korg med olika brödsorter. Det enda jag saknade med min frukosttallrik var ett riktigt grovt och mörkt bröd. Annars var allt perfekt. Stället och maten känns lyxig men det är inte dyrt. Det är mycket mat, men inte svulligt, bara elegant. Jag skulle kunna säga att jag älskar det här stället, men det kanske är för tidigt, jag har ju bara varit här en gång.

Utanför fönstret på Anna Blume stod ett
bok-träd där folk hämtade eller ställde
in böcker.
Dag två i Berlin åt vi stadig frukost på Café Zur Rose, också det i Prenzlauer Berg. Men det var inte mycket att hurra för. En mysig och rätt sjavig lokal, okej priser, gott kaffe och bra läge vid Roza Luxemburg Platz men det gjore ändå inget starkare intryck. Kanske var det för att det var så väldigt mycket ost på frukosttallriken. Säkert sju olika sorter. Men ingen var så där riktigt smarrig.

För att avsluta på topp, på vår sista dag i storstan bestämde jag mig för att ta hjälp för att hitta ett extra bra frukostställe. Jag hittade en lista på Good Food in Berlin och efter rådslag med Emma (Klackasko) bestämde vi oss för rysk brunch på Café Datscha. Det lät som något man garanterat inte hittar i Malmö men som gärna får mätta i magen under den 8 timmar långa bilresan dit. Dessutom hade vi inte varit i Fredrichshain dittills och jag mindes att jag hört goda ord om den stadsdelen.

Café Datscha, Fredrichshain
Ännu en vacker hörnlokal i trevliga kvarter. Datscha är alltså ett café (i tysk bemärkelse med frukost, lunch, middag & bar) med ryska influenser beläget på Gabriel-Max-Strasse 1. Maten är en mix av traditionellt ryskt käk och mer nutida innovativt. På söndagar dukar de upp ett riktigt långt bord med två våningar fulladdat av ryska och tyska smårätter blandat med mer vanliga frukostingredienser som bröd, ost, yoghurt, färsk frukt och croissanter. Utbudet är överväldigande utan att kännas urvattnat och sunkigt, som det ju ofta kan bli när det handlar om buffé. Det finns varma rätter, kalla rätter  och efterrätter men den största delen består ändå av snittar. Små kulinariska munsbitar i form av blinier, rösti, ägghalvor, grönsaksrullar, morotstoppar, omeletter och massa mer. Här är det inga problem att vara vegetarian. Både jag och Klackaskon som har helt olika tycke och smak när det kommer till mat var mer än nöjda. Kaffet var strålande och priserna mer än bra. 10 euro för hela brakbuffén. 
Att det sedan är en fint inredd lokal med en till synes blandad publik gör det till ett toppenställe. Missa inte nästa gång du är i Berlin!