23 december 2011

Fet fänkål, salt strössel & spaghetti

Mitt i baket av den stora monstertårtan till min födelsedag blev vi hungriga, Moa G och jag. Eller nej så var det inte alls, nu minns jag fel. Mitt i baket av den stora monstertårtan till min födelsedag blev Moa G jättetrött och skickades till dagbädden för en tupplur medan jag slängde ihop en snabb middag till oss båda i hopp om att den skulle generera energi nog att baka både chokladbottnar och franska maränger. 
Fett och kolhydrater, det är vad som behövs. 
Redan i mataffären när vi köpte ingredienser till tårtan så skissade jag upp middagsplanerna. I kylen hemma låg en fänkål och jag kände ett starkt sug efter oliver, förmodligen på grund av saltbristen som följd på svettyoga och bastubad på samma dag. Bräserad fänkål med fejkon, oliver och pasta sa jag och Moa nickade instämmande.
Nu vet jag knappt vad bräserad är men jag tycker det låter så bra så jag brukar säga det ibland när någon ringer "Ja, jag står här i köket och bräserar lite... Vad gör du själv?"
Vänta lite här nu, vad var det jag önskade i den "Maffigaste summeringen i mannanminne", vad var det jag önskade om palsternacksbloggens framtid? Ja just det, att bli mer allmänbildande. Så nu mina vänner ska jag ta reda på och redogöra vad det innebär att bräsera. 
Mat & Vänners sida står att läsa följande Ordet bräsera kommer av det franska ordet "braiser", vilket innebär att man tillagar råvaror genom att steka eller koka dem med lite vätska, till exempel vatten, buljong, olja eller vin i botten av en gryta med lock samt på låg värme. Metoden bräsering är, förenklat sagt, kokning efter bryning.
När man bräserar börjar man med att bryna livsmedlet så att det får stekyta, sänker därefter temperaturen och sätter på locket. Den fuktiga värme som uppstår under locket gör att smakerna koncentreras i vätskan, och den skonsamma tillagningen gör kött mört och grönsaker smakrika. Du kan bräsera i en gryta på spisen eller ställa in grytan i ugnen, men tänk på att hålla låg värme så att smakerna får tid att utvecklas och koncentreras.
Se där, då är den här palsternackan inte helt tappat bakom en vagn ändå. För det var precis så som jag trodde. 
På nämnda sida finns en ordbok som jag genast ser kan vara användbar för mig framöver. Till exempel vet jag numera att Dressera är det samma som att binda upp något (eller någon? i köket). 

Åter till fänkålen. 
När maten var på väg till bordet väckte jag Moa som krupit ihop till en liten boll på dagbädden. Hon åt med god aptit och förlorade sig i diverse vällustsljud. Mycket vackert att väcka någon med en fet fänkålspasta och sedan få lyssna till skratt och hyllningar över maten. 
Moa berättade att fänkålen och hon inte var särskilt goda vänner men att hon nu verkligen kunde ta den till sitt hjärta. Det är ju en grönsak som tar mycket plats, som sticker ut och upp och knappast ursäktar sig och sin existens. Rå är den riktigt kaxig men bräserar man den och kokar i grädde så taggar den ner en aning men behåller ändå sin fina och speciella smak. 




Bräserad fänkål, salt strössel & spaghetti
2 port
  • 1 fänkålsstånd
  • 1 liten gul lök
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1-2 dl torr fransk cider
  • 1 dl vispgrädde
  • salt & nymalen svartpeppar
  • 1 näve gröna oliver, urkärnade
  • 1 näve fejkon (i tärningar, Hälsans kök)
  • ruccolasallad
  • spaghetti
  • smör
  • olivolja
Skölj och ansa fänkålen. Skär bort stocken i mitten och de gröna rören. Skär den i klyftor och strimla löken samt hacka vitlöken. Smält smör och en skvätt olivolja i en gryta eller djup stekpanna. Låt fänkålen och löken brynas under uppsikt och tillsätt vitlöken när de börjar få färg. Salta och peppra lite. Sänk värmen och slå på cidret och låt det koka in. Slå på grädden och lägg på locket och låt fänkålen koka mjuk på låg värme. Rör om då och då och tillsätt en skvätt vatten om det blir för tjockt. 
Under tiden kokar du spaghettin och steker hackade oliver samt fejkon i olivolja tills det blir knaprigt. 
Slå av pastavattnet och lägg upp spaghetti på djupa tallrikar, lägg på fänkålen och gräddsåsen, toppa med det salta strösslet och ruccolasalladen. Dra några varv med pepparkvarnen och servera genast. 
Att dricka torr fransk cider till är en hit. Den som heter Boulard Cidre de Normandie och finns på systembolaget för ringa 49 kronor är min favorit. 
Läskande, fruktigt och en aning sött mot det salta och gräddiga i maten. 
C'est bon!

Receptmakare: Fru Palsternacka


22 december 2011

Brorsans fruktkaka - en traditionstyngd skapelse

Bara ett par dagar efter det att jag skrutit om och tackat min bror på bloggen för att han bland annat skickar fruktkaka till mig på posten så dimper det ner ett platt paket i brevlådan. Jag tittade på det, kände och klämde och undrade vad det skulle kunna vara. Eftersom jag fyllde år dagen till ära så var min första tanke att det var en present, kanske en pocketbok. Jag hade inte vågat hoppas att det skulle bli en favorit i repris. Att kära bror och sambo Åsa skulle skicka fruktkaka till mig på posten i år igen. Men precis så var det. 
Två skivor tung mörk fruktkaka förpackad i folie och smörpapper dolde sig under den bruna pappen. 
Om jag blev glad? 
Ja. Mycket. 
Om jag ska äta den precis just nu i denna stund?
Ja. Med stort nöje och en kopp te.
Vissa saker gör jag i köket och vissa saker gör min bror. Fruktkaka, stolle och apfelstrudel är brorsans grej och det krävs en stor portion mod för att jag ska försöka mig på dem. Förresten finns det ingen anledning till det, inte så länge som hans resultat levereras postvägen de 50 milen som skiljer oss åt. 
Jag mailade brorsan som heter Petter och bad om receptet så att jag skulle kunna dela det med er och då fick jag en länk till Icakurirens hemsida samt ett tillägg som lät såhär:
Jag struntade i kryddorna. Tyckte det skulle kännas som pepparkaka. Inga cocktailbär, ersatt med frukt. Gräddad 1,5 tim i lördags.
Kanske lite mer konjak än i receptet. Det går nog alldeles utmärkt med ett sötare vin också.
God julafton
kram

Gör man fruktkakan idag eller kanske i morgon så har man bröd till finfikat i mellandagarna och ända in på nästa år. Det en kaka som vinner på mognad. Och om det går så långt att den blir torr och trist (är det ens fysiskt möjligt för en fruktkaka att torka?) så tänker jag att det inte är så dumt att steka skivor av den i smör eller rosta dem i brödrosten. 
Förresten vill jag minnas att det var just fruktkakans livslängd som plågade mig som liten. Det var nämligen så att min mormor jul efter jul hade det som ett av sina stående tillägg till familjens julbord och det var som att fruktkakan både var odödlig och helt enormt lång för den ville liksom aldrig ta slut. Långt in på det nya året och säkert också i februari månad så fick man dras med den där fruktkakan (som jag minns som torr) när man var på besök hos mormor. Den poppade upp när man minst anade det, ett sockerhot inlindat i aluminiumfolie och med rött sidenband. Alltså jag vill verkligen inte prata skit om mormor men hon har aldrig varit någon fena i köket (om man bortser från pannkaksstekningen som hon gjorde galant!) och det tror jag att hon skulle hålla med om om hon fick chansen att uttala sig här. 
Som jag minns det var det också bara mormor och brorsan som uppskattade fruktkakan...men va tusan det är aldrig för sent att ändra sig och i takt med att jag mognat (jag fyllde tjugosju igår) har jag också lärt mig att gilla och se charmen hos denna traditionstyngda kaka. Jag har rent av kommit att älska den. I alla fall den som brorsan gör. 




Engelsk fruktkaka
  • 100 g torkade aprikoser, hackade
  • 100 g dadlar eller fikon, hackade
  • 200 g (3 dl) russin
  • 1 påse (50 g) hackat apelsinskal
  • 1 påse (50 g) hackad suckat
  • 1 påse (50 g) röda cocktailbär
  • 1/2 dl konjak
  • 1 dl apelsinjuice
  • mandelspån till formen
  • 225 g smör, mjukt
  • 2 1/2 dl ljust muscovadosocker
  • 4 ägg
  • 4 1/2 dl (270 g) vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk kanel, malen
  • 1 tsk ingefära, malen
  • 1/2 tsk kryddnejlika, malen
  • 1 msk kakaopulver
  • 1 1/2 dl (100 g) hasselnötskärnor
Lägg aprikoser, dadlar eller fikon, russin, apelsinskal, suckat och grovhackade cocktailbär i en bunke. Häll på konjak och apelsinjuice. Blanda väl och täck bunken. Låt dra i rumstemperatur minst 1 timme.
Smörj en hålform som rymmer cirka 2 liter. Strö med flagad mandel. Rör smör och socker poröst i köksmaskinen, eller med elvispen. Rör ner äggen, ett i taget.
Blanda mjöl, bakpulver, kryddor, kakao och grovhackade nötkärnor i en bunke. Häll mjölblandningen över frukten och rör om väl så att alla fruktbitarna blir väl mjölade. Rör ner frukt med mjöl i smeten.
Klicka smeten i formen. Dunka formen hårt mot bänken så att smeten packar sig. Släta till ytan och sätt in formen på nedre falsen i ugn i 175 grader. Grädda 1 1/2– 2 timmar. Lägg ett sjok bakplåtspapper över när kakan börjar mörkna på ytan. Prova med sticka, när den är torr är kakan färdig.
Ta ut kakan och låt den svalna cirka 20 minuter i formen innan den stjälps på galler och får kallna.
Lägg kakan på en tallrik med den rengjorda formen som lock och sätt kakan att mogna i kylskåp.

Receptmakare: Sigmund Kaarstad för Icakuriren med tillägg av Petter Atterstig

20 december 2011

Middag värdig en advent

Att landa i Sverige i adventstider känns smått absurdt. Speciellt som jag i princip badade i Atlanten när det första ljuset brann. Men det är bara att ge sig hän och göra så gott  man kan. Omfamna vinterfrukter och svenska smaker. Se till det som är i säsong och göra någon slags motsvarighet till en söndagsstek.
Ugnsbakade rotfrukter med kummin från den fina affären Rötter i Malmö tillsammans med gräddkokt brysselkål smaksatt med senap och sen en hög proteiner i form av marinerade du puy linser. De senare tänker jag att man lätt och med gott resultat kan byta ut mot till exempel stekt portabellosvamp (centimetertjocka skivor steks ordentligt i smör. Salt och nymalen svartpeppar). Då blir det ännu mer söndagsstekskänsla.
Brysselkålen är en favorit från förra året. Ett recept jag hittat på nätet nånstans och sedan modulerat om en aning.


En komplett måltid så när som på dryck och så några gröna blad. Men man kan inte få allt. Alltid. 


Ugnsbakade rotfrukter
  • morot
  • palsternacka
  • rotselleri
  • potatis
  • gul lök
  • vitlök
  • rejält med hela kumminfrön
  • kallpresad raspolja
  • salt & nymalen svartpeppar
Värm ugnen till 250 grader.
Skala rotfrukterna och löken och skiva i stora klyftor. Krossa vitlöken grovt. Vänd runt alltihop i rapsolja, kumminfrö och salt på en brasspanna. Baka i ugnen tills allt är mjukt och har fin färg. Smaka av med salt och peppar.

Brysselkål i senap & grädde
4 port.
  • 500 g brysselkål
  • 2 dl vispgrädde
  • 1 lök
  • 1/2 tsk honung
  • 1,5 tsk grov senap
  • 1,5 tsk dijonsenap
  • salt & nymalen svartpeppar
  • smör
Putsa brysselkålen. Skala och strimla löken och stek den i smör i en kastrull. Häll i brysselkålen och slå på grädde, honung, salt och senap låt det puttra tills kålen är mjuk, det tar cirka 10 minuter. Eller så kan du koka brysselkålen i lättsaltat vatten medan du fräser på löken. Koka ihop såsen med löken och vända ner brysselkålen när den är klar.

Liten linssallad
  • du puy linser
  • äpple
  • walnötsolja
  • rödvinsvinäger
  • salt & nymalen svartpeppar
  • (färsk spenat)
Koka linserna och spola dem kalla. Hacka äpple. Vispa ihop en vinägrett av valnötsolja, rödvinsvinäger, salt och svartpeppar. Blanda alltihop. 
Har man färsk spenat till så blir det bara ännu bättre. 


18 december 2011

Söndagsfrukostsångest & dinkelbullar med fikon

Ute är det precis så jävligt som det ser ut på bilden. Det är söndagen den fjärde advent och jag vaknar kvart i sju och kan inte somna om. Jag försöker alla möjliga tricks för att vinna sömnen tillbaka: hålla min lavasten i handen, lägga en tung sval sidenkudde fylld med typ sand och lavendel på ögonen, lägga mig på mage, kolla på Kobra på svt play, lägga mig på rygg, ta bort kuddarna från sängen, öppna fönstret och så vidare. Det går inte. 
Jag är för trött och för orolig för att somna om. 
Till slut går jag upp och bestämmer mig för att vara riktigt sorglig. Klockan har hunnit bli halv nio och jag klär på mig mitt varmaste plus springskor som luktar surt och Atlant och jag tar med mig mitt återvinningsskräp, tänker att det är väl lika bra att helt ge sig hän eländet. Det snöar ute. Det regnar ute. Det blåser ute. Jag befinner mig i Malmö och det är så fult att jag vill blunda. Men jag tittar och går ut. Jag ser en man som rastar sin hund i Folkets Park och röker en cigarr och jag undrar hur äckligt snöblöt cigarr smakar. Jag ser fåglar som vill flytta. Jag ser speglingar av kala träd i vattenpölarna på marken. Jag ser släckta julstjärnor och någon som dricker öl. Jag ser granatäpplen och går extra nära och hoppas att de ska spränga mig i luften och jag ser stängda caféer. Jag ser min egen spegelbild och undrar när det ska kännas bättre än så här. 


Så mörkt att kameran inte ens hittar skärpan. 


Nu vore det så enkelt att vända här och säga att jag trots vädret fick energi och gick hem och tog ett varmt bad och lagade en riktigt god frukost med hembakat bröd och spisade den tillsammans med Tove Janssons Sommarboken och berättelsen om den Farliga dagen. Och det stämmer. Utifrån sett var det precis så det gick till. Så mysigt och så trevligt. Utifrån sett. 
Den som bor på insidan vet bättre. 
Men nu ska jag inte förpesta tillvaron mer med mitt sorgliga dravel. Jag avslutar här och ger er receptet på de goda frukostbullarna jag bakade istället. De kan ni baka och äta och gilla. Om ni inte tappat matlusten förstås. Somliga kan ju inte separera känslor och ätande. Det problemet har jag aldrig haft. Jag har ätit när jag har gråtit, skrattat, gjort slut, blivit ihop, varit alldeles kär. Någon gång har jag säkert sagt att "Jag är så kär att jag tappat matlusten och inte känner någon hunger" men det har uttryckt en önskan snarare än beskrivit situationen sanningsenligt. Det låter ju romantiskt. Men det är inte min värld. Punkt slut. 
Dock lovar jag att återkomma med rapport om det någon gång inträffar, om jag någonsin tappar matlusten på grund av starka känslor.

Nu till brödet!
Receptet är helt och hållet lånat från Pain de Martins brödbakarblogg. Bullarna blir mycket goda, krispiga på ytan och med ett segt inkråm som är både luftigt och kompakt (låter det orimligt? det är det inte!). Har man inga pumpafrön hemma så kan man ta solroskärnor istället. Det går bra det med. Och balla inte ur nu bara för att det är ett två-dagars-bröd. För det är det enklast tänkbara, din arbetsinsats är minimal och degen sköter sig självt. Överraska någon eller dig själv med nybakat bröd i morgon bitti och låtsas att solen skiner och du är på väg till havet. 


Snyggt spruckna, krispiga och gyllenbruna. Ibland får man till det. 


Dinkel & fikonbullar
10 brödbullar
  • 300 g vatten
  • 3 g jäst
  • 390 g siktat dinkelmjöl
  • 50 g torkade fikon
  • 25 g pumpafrö
  • 6–9 g salt
På kvällen:
Koka upp lite vatten, häll över fikonen och låt dem stå en stund så att de mjuknar lite. Tio miunuter eller så kan räcka, sedan hackar du dem grovt. Lös upp jästen i vattnet och tillsätt sedan resten av ingredienserna. Blanda degen kort tills dess att ingredienserna blandats ordentligt, det behövs inte mer än någon halvminut.
Täck skålen med plastfolie och låt jäsa i rumstemperatur under natten. 

På morgonen:
Sätt på ugnen på full värme med en plåt eller baksten i mitten av ugnen och en oöm plåt på nedersta hyllan. Skrapa sedan ut degen på ett mjölat bakbord, dra ut den till en jämntjock kvadrat och vik den sedan en gång på mitten. Pensla på vatten, strö på lite pumpafrö och lite mjöl. Låt jäsa medan ugnen blir riktig varm, ungefär 45 minuter.

Dela degen frukostbullestora bitar. Lägg upp bullarna på ett bakplåtspapper som du har på en bakspade eller en bricka, och låt sedan papperet glida in i ugnen. Om man vill hivar man in några isbitar på den undre plåten, det ger bullarna en fin yta. Sänk genast värmen till 250 grader och låt bröden stå inne till de fått ordentligt med färg på över och undersidan. 15–20 miunter kan vara lagom.

Receptmakare: Pain de Martin




Har man ett gott hembakat bröd kan man enkelt ställa till med god frukost på sängen. Jag bjöd mig själv på ett av mina favorit-pålägg: smör, lagrad Allerums ost, dijonsenap, kokt potatis med örtsalt & svartpeppar, ingrid marie äpple och persilja. I skålen bredvid är det turkisk yoghurt, dinkelpuffar, solroskärnor, linfrön, russin, banan, hallon och kardemummasocker. Och så kaffe på det. 
Jag vill kalla den här frukosten för Återupplivningsförsöket som misslyckades

Vi hörs en annan dag när humöret är bättre. 
Kanske på min födelsedag den 21a december då jag tydligen lovat att baka fler-vånings-tårta...

Nu ska jag baka grahamsskorpor, laga Sopa de Aborbora och tänka på en karl.